Liknande symbolik finns i förhistoriska fertilitetsgudinnor som Venus från Willendorf, som hyllade kvinnokroppens förmåga att ge liv. Dessa gudinnor vittnar om en förhistorisk tid då kvinnors sexualitet och reproduktiva kraft sågs som heliga.
Denna respekt för kvinnokroppen utplånades gradvis genom patriarkala maktstrukturer genom olika epoker, bland annat häxjakterna under medeltiden. Kvinnor som förstod menscykeln och stod för kvinnofrågor, stämplades som häxor för att uppnå religiös dominans. Propaganda spreds för att svartmåla gudinnor och i förlängningen kvinnorna själva, som porträtterades som demoniska och förföriska i sin natur. Förföljelserna stärkte synen på kvinnan som passiv, svag, promiskuös och lögnaktig, som en del av den patriarkala framväxten som vi ser än idag.
Med industrialismens framväxt separerades kunskapen om kroppen ytterligare, och institutioner tog auktoritet och makt i anspråk. Förlossningar flyttades från hemmen till sjukhusen, i ett samhälle som värdesatte kärnfamilj och heteronormativitet, där sexualitet hade reducerats till reproduktion inom äktenskapet.
Här växte också det så kallade horan/madonna komplexet, som handlar om hur vår kultur lärt oss separera mellan det kvinnligt sexuella som det orena (horan), och det oskuldsfulla (mödraskapet, madonnan) som asexuellt. Vissa män & kvinnor kan ha svårt att förena de olika rollerna i en och samma kvinna(2), som ger uttryck i deras relationer och självbild. En aspekt som kan bidra till vår kulturella idé om att sex, orgasmer och födelse inte är något som går hand i hand.
Självklart varierar dessa uppfattningar från olika grupper och individer, men det är viktigt att förstå den historiska kontexten till denna uppdelning.
Hur kan vi då återfå en syn på den kvinnliga sexualiteten som lustfylld och lika stor som mannens? Kan vi återförena madonnan och horan, för att acceptera två sidor av samma person: en kvinna som får vara mamma och samtidigt bejakar sin sexuella sida?
Från vår historia har många av oss sett filmer och klipp från TV & filmer där kvinnor föder barn skrikandes av smärta, med benen brett isär och en läkare i andra änden. Den bilden står i kontrast till den verkliga bilden, där det också finns kvinnor som får orgasmer och upplever njutning och eufori av att föda barn. Även om smärta för många är en påtaglig del, så är det inte hysteriskt skrikandes i smärta som de flesta förlossningar går till. En kvinna med djupa stön, som både står, sitter och ligger, är en mer modern - och samtidigt förhistorisk - bild av en kvinna som föder barn.
Kvinnans kropp är en som både kan skapa liv, och samtidigt njuta av det, om hon har rätt förutsättningar. Kvinnors sexualitet och reproduktiva kraft är inte separata, de hör samman.
Publicerad: 2024-11-30
Skribent: Diana Nykvist, Sexrådgivare
Källor: 1. D. Mayberry, “Birthgasm”: Orgasm as Pain Relief in Childbirth, s. 5. 2. D. Mayberry, “Birthgasm”: Orgasm as Pain Relief in Childbirth, s. 2.
